Första arbetsdagen för året gick bra, jag var på ett nytt dagis någonstans i någon helt ny Oslo-förort. Jag har inte så bra koll längre på vart jag är, bara vilka bussar jag ska ta...

Men det var ett bra dagis och jag blev väldigt bra vän med ett litet tjejigt tjejgäng måste jag säga, det var trevligt. Vi lekte med My Little Pony i ungefär tre timmar, och jag har aldrig förvrängt min röst så mycket. Men de tyckte det var väldigt underhållande när jag hade My Little Pony teater. Och så länge barnen är nöjda så är det ju bra.

Sen var vi i en gymsal i ungefär 1 timme. Barnehagen ligger i samma byggnad som en kirke, så de får vara i kirkens lokaler. Det bästa med den gymsalen var att det satt massa kristna budskap överallt. Helt fantastiskt måste jag säga.

Sedan målade vi blomster i en timme, vi hann även att äta ljummen risgrynsgröt och att läsa om sura prinsessor och fotbollsspelande feér. Herregud, jag har varit mer tjejig idag än vad jag har varit sammanlagt de senaste 10 åren. Fantastiskt.

Jag ska tillbaka till samma barnehage nästa vecka, tisdag - fredag. Det blir bra. Jag kanske ska öva in en ny My Little Pony teater i helgen, vi får se.


Jag slogs dock av en läskig insikt idag. Det var när snart 6-åriga Emma gick runt och nynnade på Lady Gagas nya låt Bad Romance som jag insåg det. Jag insåg att det är sådan musik som dagens barn växer upp med. Jag har aldrig tänkt på det så förut, men är inte det läskigt? Musiken är extremt dålig och idealet är ju ännu värre. Och 6-åriga Emma tycker redan att hon är lite bättre än alla andra, lite coolare än alla andra och lite för mycket översittare. Är det verkligen okej på ett dagis? Det känns konstigt, mest att allting sjunker i åldrarna. Snart kommer 1-åringarna nynna på Bad Romance och 10-åringar ska vara lika vuxna som vi 20-åringar ska vara nu. Det är ju fruktansvärt...
Sen har vi ju faktiskt barn som är normala, som inte har fastnat i Lady Gaga-träsket än. Jag ska göra allt för att hålla dom borta, mer Backstreet Boys till barnen! ;)

/ A

Idag är det måndag och jag har som vanligt inte jobbat. Det är alltid dåligt med jobb på måndagar. Det är en konstig grej. Men imorgon ska jag jobba i alla fall, ute i Ammerud. En av förorterna jag varit i förr, dock på ett helt nytt dagis. Men det är bara att köra hårt, för sen är det jullov. I alla fall från dagisen.

Så idag har jag slagit in julklappar och packat litegrann. Vi har varit på banken där vi träffade arga tanten. Jag trodde att hon hade flyttat härifrån eller trillat av pinn. Mest med tanke på att det varit så tyst på senaste och lägenheten där vi antar att hon bor har sett så tom ut. Men där var hon, alldeles livs levande..

Jag har även dammsugit hela lägenheten och dammat lite. Det måste ju vara fint när vi åker härifrån, det känns dock som att jag vill göra det mesta imorgon kväll. Jag påbörjade även kylskåpstaberaset, det kan ju inte stå kvar massa grejer där inte. Jag måste komma ihåg att vattna Bob också, annars kan det bli tråkigt..

Just nu sitter jag och kollar på Wallander, den engelska varianten. Jag förstår inte grejen - det utspelar sig i Sverige, alla har svenska namn - allting är helt enkelt jättesvenskt men alla pratar engelska. Varför?
Fast än så länge så tycker jag att den här versionen är mycket bättre än den svenska. Svenska Wallander är så galet värdelöst...

Lalala, jag hoppas att Lovisa kommer hem snart, för jag är lite trött nu...

/ A

Shit shit shit, vi har haft världens häftigaste och mest äventyrliga söndagsförmiddag!

Jag ska börja från början...

Klockan 8.30 imorse var det rise and shine i kollektivet. Vi tog oss relativt lätt upp ur de varma sängarna ut i isdrottningens palats (vardagsrummet). Jag värmde gröten och bredde mackor som förtärdes framför TV:n som bjöd på julkalendern och Bumbibjörnarna, helt rätt sätt att starta dagen på. Vi tog på oss alla underställ vi äger, de varmaste gympaskorna, vinterjackorna och tomteluvorna.
När jag stod och gjorde gröt hördes det en gigantisk smäll någonstans över oss i byggnaden, och sedan några mindre. 10 minuter senare stod det två politibilar och en ambulanse utanför. Vi vet dock inte vad som hade hänt, men uppenbarligen något dåligt.
Vi påbörjade vandringen mot Majorstuen T-bane där vi skulle möta Lovisas arbetskamrater kl 10. Vi var dock tidiga och fick stå och vänta men efter ett tag kom Miao bärandes på två bobbar! Vi blev lite förskräckta och tänkte att såna är farliga och att det absolut inte är kälkar som vi trodde vi skulle åka.
Det var nu Chong skulle komma med sin bil och hämta upp oss, dock så hade han försovit sig eller något sådant, så vi sprang till T-banen och hoppade på den, men gick av efter 2-3 stoppställen för att vänta på Chong som skulle hämta upp oss. Han kom aldrig för att det är tydligen inte så lätt att hitta i Oslo, så tillslut hoppade vi på T-banen igen, men fick gå av halvvägs och ta bussen, för tydligen så körde inte T-banen ända upp. Men tillslut kom vi dit vi skulle och Miao visade oss backen där vi skulle åka. Lite mer förskräckelse infann sig, i alla fall hos mig.
Vi hade bara två bobbar så jag och Lovisa delade, först tänkte vi att båda kunde sitta men det funkade verkligen inte, så jag bestämde mig för att stå upp bakom henne och hålla i mig i hennes jacka. Det gick skitbra! Allt som allt åkte vi tre åk, om ni någon gång har sett rodel på TV så kan ni tänka att det här var ungefär som det, fast med en bob istället. Men en kort sammanfattning av de tre åken:

Första åket: Allt var nytt och vi hade ingen aning om hur backen såg ut eller hur man skulle svänga på rätt sätt, men det gick relativt bra. Jag slängde mig bara av tre gånger, mest för att det antagligen skulle göra mer ont att stå kvar på bobben. Men så länge man slänger sig lite smidigt på sidan och glider på snön så gör det inte alls ont.
Andra åket: Vi var kungliga det andra åket! Vi körde hela backen i ett sträck, utan att jag ramlade eller slängde mig av för den delen. Och det gick så jävla fort på vissa ställen, säkert 40 km/h. Snacka om adrenalinkick!
Till detta åk hade även Chong hittat fram rätt och körde med Miao, det gick väl sådär - båda hade lite ont när de kom ner. Men Miao tyckte vi var väldigt flinka som inte hade ramlat en enda gång!
Tredje åket: Det gick nästan lika bra som andra åket, i alla fall lika fort. Dock hamnade vi lite fel på ett ställe där det var lite vanskeligt, för det var en stor skåra med massa stenar, så jag fick slänga mig av och landade såklart på en av stenarna. Det gjorde lite ont i början men adrenalinet tog över! (Det gör dock lite ont nu när jag sitter, men No pain, No gain som jag brukar säga)

Efter det tredje åket var det dags att åka hem, time for some sushi! Men det kändes mest som att vi irrade runt i bilen i ungefär en halvtimme, ibland visste jag vart vi var ibland inte. Men till slut kom vi fram till Aker Brygge och restaurangen. Så gick Lovisa till jobbet och jag tog en promenad hem.

Nu sitter jag i mjukiskläder och lyssnar på julmusik och har det koseligt. Förhoppningsvis blir inte L så sen idag så vi hinner dricka lite julmust och tända det fjärde ljuset. =)

Lite pics från äventyret:


Cooling där..


WOOOOHOOOO!!


Miao är taggad!


Sådär körde vi hela tiden, det gick asbra! Yey! :D


Alltså, det var det roligaste jag någonsin gjort tror jag. Helt galet! Adrenalinkicken var helt galen och det kändes som att man kunde klara av vad som helst. Shit! Jag vill göra det igen, nu! Men vi ska åka upp och göra det efter jullovet, jag ser verkligen fram emot det. Vi har dock planer på att införskaffa en egen bob till kollektivet. (En till bob alltså, haha).

Det borde vara en sport, att köra bob sådär. Jag och Lovisa skulle ställa upp direkt och vinna över alla!

/ A