Swebus och lakritsbåtar

Asså shiit vad mitt internet hemma i Öret är snabbare än det i Oslo. Tyvärr. Men skönt nu, för jag tänkte datanörda en kort stund innan det blir dags för att sova (ska upp otäckt tidigt imorrn, typ absolut senast halv åtta!). 

Jag åkte buss i fem timmar idag. Värt som tusan. Resan började väldigt bra med en jättearg busschaufför och en jättearg bussresenär. Resenären (stockholmsdude i 20-årsåldern) gick lugnt och intet ont anande fram med sin biljett och talade om bokningsnumret för chauffören. Helt i sin ordning kan man tro, men chauffören kliade sig lite i huvudet och konstaterade efter ett tag att killens biljett redan var viserad, alltså använd. Någon annan hade fuskat till sig en plats till Örebro!! Jag blev väldigt nervös som jag kan bli i sådana situationer och var helt säker på att det var jag. Vilket det såklart inte var, jag hade ju beställt och betalat min biljett precis som så många gånger förut. I alla fall så tog det en himla tid att kontrollera alla passagerare en gång till, speciellt som man inte hörde så mycket av vad kontrollanten sade för att killen och busschauffören stod och skrek på varandra. Bussis ville inte att duden skulle sitta inne i bussen ännu, eftersom han inte hade någon giltig biljett och duden vrålade att han "för fan visst har biljett, bara att någon annan snott den" och att chaufförens uppträdande minsann "kommer att få konsekvenser för hans kommande yrkesliv". Ganska enerverande. Jag blev kontrollerad bland de första och kunde snabbt pusta ut, men innan hon hunnit till min plats tänkte jag ut en massa andra sätt att komma till Örebro idag, om jag nu skulle ha blivit utkastad från bussen. Dock inga bra sätt, så det var tur att jag fick sitta kvar.

Efter typ tjugo minuter uppdagades det att chauffören läst fel och att vi alla hade blivit kontrollerade två gånger i onödan. Extremt skoj var det, speciellt för bussis själv som blev tvungen att släppa på killen trots att han flera gånger skällt ut honom och sagt att han inte hade på hans buss att göra. Jag förstår inte varför någon av dem hetsade upp sig, de kunde väl bara ha försökt lösa det tillsammans på ett sansat sätt och inte försvårat för kontrollanten så himla mycket. Suck suck.

Den resterande resan gick i alla fall bra, jag hann läsa nästan hela Flyga drake och lyssna på galet många låtar i min ipod innan vi äntligen rullade in på resecentrum. Satt bredvid en äldre dam som jag småpratade lite med, hon var så himla gullig! Hon hade läst Flyga drake, så vi pratade lite om den och hon sade att den var jättebra och så sade hon till när jag fick sms när jag lyssnade på musik och inte hörde mobilen. Kos!

När jag kom till stationen kom pappa och mötte och skjutsade hem mig och sen när jag kom hem hade mamma lagat klyftpotatis och quornfiléer! Gud vad jag tycker om mina föräldrar! Agnes kom hem lite sent efter att ha jobbat och vi cyklade iväg till Coop och köpte lösgodis (lakritsbåtar!! förstår inte hur jag klarat mig utan dom) och Cosmo som vi sedan satt och myste med. Jag har hela kvällen varit fascinerad över att det ändå är så nära att åka hem från...hemma. Det känns lite likt Nya Zeeland nu liksom, bo hemifrån, spara pengar, leta jobb, lägga upp en ny livsstil m.m. Men denna gången kan man åka hem ibland och träffa familjen och de kan komma och hälsa på då och då. Bra grej faktiskt. Och det är betydligt enklare, eftersom man kan hämta lite grejer man glömt och få lite mat och sådär. Mamma har köpt 2 påsar kikärter till oss och Amandas föräldrar har kommit över och lämnat 2 kg ris. Mycket fint. Vi tackar och bockar (niger?).

Nu ska jag sova, det är bäst för att jag ska orka med morgondagen. Jag behöver min skönhetssömn!

Puss o sov gott mina roomiesar därhemma! Miss ya already <3 
/Lo

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0