Igårkväll innan vi gick och la oss sa L: "Jag hoppas att jag slipper väckas av något högt och oväntat ljud."
Imorse kl 8.30 ringde min telefon - det var väldigt högt och oväntat. Men det var Adecco som ringde och frågade om jag ville jobba och jag svarade självklart ja. Så jag fick namnet på barnehagen och en adress.
Så jag satte på datorn för att kolla vart det låg och ta reda på när tunnelbanan/bussen gick. Då insåg jag att jag skulle till ett dagis som ligger sjukt långt ifrån centrum, knappt Oslo alltså. Det fanns inte med på kartan som vi har och jag blev jättestressad till tunnelbanan för det stod att det skulle ta lång tid att ta sig dit. Så jag slängde i mig lite yoghurt.
Jag sprang till tunnelbanan och fattade absolut ingenting, blev jättesur och gick till närmaste busshållsplats. Tur för mig att bussarna går typ var 5e minut i den här staden. Men jag satte mig på bussen och stirrade i 45 minuter på textremsan där det stod namnet på hållplatserna. (Trots att jag mest av allt ville sova för jag var så galet trött.) Till slut var det min hållplats, jag gick av och började irra omkring. Till slut insåg jag att det var lönnlöst och jag ringde det numret jag fått till barnehagen. Hon svarar, frågar vart jag är och när jag vänder mig om så sitter hon i sin bil precis där jag står. Tur det, för jag hade aldrig hittat.

Det första jag fick göra när jag kom dit var att sitta i ett mörkt rum och vakta fyra barn som skulle somna. Åh vad jag ville sova. Men det var ändå väldigt soft att sitta där och chilla lite i början.
Hela dagen har varit chill, jag har mest suttit och tittat på när barnen lekt. Jag har tvättat händerna på barnen flera hundra gånger med tanke på att det nyss var två svininfluensafall på dagiset. Helt okej.
Jag har även läst och Teddy och Kalle, bra bok!
Sen har jag träffat världens sötaste unge som jag egentligen hade velat tagit med hem till kollektivet. Han heter Einar och hade världens finaste bruna ögon och sprang runt och skrattade hela tiden, och han ville alltid sitta hos mig så jag tror att känslorna var ömsesidiga. Men sen kom faren hans och tog med honom hem, attans! Jag kanske smyger in på den avdelningen imorgon och hänger lite med Einar. För jag ska vara på en annan avdelning imorgon.

Just nu sitter och och T och kollar på Champions Leauge. Det är najs.
Men jag är otroligt trött och det blir nog inte så sent ikväll för imorgon bitti ska jag ju upp klockan 5 och gå till busstationen för att möte Jossefin! Yey!

/ A